Helt underbart att se Kalla i sin karakterisktiska slitarstil. Målmedveten, stark och med en kombination av rå vinnarskalle och otrolig ödmjukhet. Inte undra på att hon är populär. Och visst spelar det roll. Atleternas attityd och dess framtoning. Satt som många andra klistrad framför skidor, cykling och friidrott denna helg och följde med intresse dessa atleters vilja att lyckas. Men av alla var det Dwain Chambers som stack ut. Han är tillbaka igen efter två års avstängning och mannen är ju otroligt snabb. Bara hundradelar från Greens WR och EM Guldet var liksom från början hans. Men frågan är om man riktigt "unnar" honom denna seger. För det första har han attityd, mannen... och då menar jag inte en humant ödmjuk. För det andra vet vi hur de senaste årens diskussioner har gått och hur kontroversiellt beslutet faktiskt var att åter ta in Chambers i GB's team. Han är verkligen bättre än någonsin, inte att förakta. Men åter måste vi ifrågasätta hur atleter hanteras och kollas under deras avstängda period. Här ligger nyckeln till min och säkerligen mångas tviviel. Och ett tvivel för att återfå tro till prestationer. Vi vet att idag utförs inga dopingtester under perioden atleten är avstängd, här gäller inga whereabouts. Detta måste vi ändra på. Att atleter kommer tillbaka efter avslutat straff är en egen debatt men att komma tillbaka och under en två års period haft alla möjligheter till upplägg och grundande till nya stordåd - utan att vara kollad av vare sig förbund eller IAAF och WADA måste ifrågasättas. I en ambition att återfå publikt förtroende bör detta finnas med på prioriteringslistan när det gäller antidopingarbetet. Samtidigt som det bör vara en klar skyldighet gentemot övriga aktiva!
Note: Brittiska sprintern Dwain Chambers dopade sig mer än 300 gånger under ett år utan att åka fast, avslöjar han i sin nya bok "Race Against Me".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar