"Trots detta så skulle jag med glädje lämna prover varje vecka eller varje dag om det var möjligt...

...för att underlätta att hålla idrotten fri från dopning."
(Hanna Marklund)

Hej! Här kommer ett inlägg från Hanna Marklund före detta fotbollsspelare i Sunnanå SK och landslaget. Jag är mammaledig för tillfället.
Mitt liv har förändrats mycket under det sista året. Vardagen består inte längre av träning och matcher. Utan av promenader, amning, skötning, blöjbyte, tvättning (har aldrig tvättat så här mycket tidigare) och mys med min lilla tjej som nu är dryga två månader.
Under mina år som aktiv så blev det många dopingprover som skulle lämnas och jag skulle rapportera minst två träningstillfällen i veckan var jag befann mig. Ibland kunde det kännas motigt att sitta kvar i flera timmar efter träning eller match för att klämma fram rätt mängd kiss. Vid något tillfällen var jag nära att missa ett flyg och jag fick ta en senare buss en beräknat vid ett annat tillfälle. När jag väl satt på bussen så skämdes jag för mina ständiga toalettbesök. Det måste vara den bussresa som toaletten användes flitigast. Men det är ju inte konstigt när man har hällt i sig flera liter vatten precis innan man stiger på.
Jag minns också en kväll på Sandåkern i Umeå när jag blev kvar långt efter att lagkamraterna gått hem. Jag sprang runt planen med min halvfyllda kissburk. Det är inte roligt när man kissar för tidigt och det blir för lite. För att skynda på processen så joggade jag runt med skvalpande mage och burken i fickan som inte fick lämnas ur sikte. Hemma var jag först fyra timmar efter träningens slut. Trots detta så skulle jag med glädje lämna prover varje vecka eller varje dag om det var möjligt, för att underlätta att hålla idrotten fri från dopning. Och jag är jag väldigt tacksam för allt jobb som görs i Sverige för en ren idrott.

Oktober 2008/ Hanna Marklund