Så knäcktes Dopingen!

Marcus Ljungqvist om varför cykelsporten är ren ”Jakten på fuskarna har blivit en industri” - I år bestämde sig cykelsporten för att det fick vara nog. Dopningfuskarna skulle bort – till varje pris.
Den hänsynslösa jakten har gett resultat, hittills under Giro d’Italia och Tour de France har bara ett enda dopningsfall hittats.
– Rom byggdes inte på en dag, och det är väl tyvärr likadant för anti-dopningsarbetet. Men vi är på rätt väg, säger svenska proffset Marcus Ljungqvist, 34.
I fjol fälldes sju cyklister för dopning under och efter Tour de France, inklusive tre etappvinnare och sammanlagda trean, Bernhard Kohl. Två stall lades ner efter de fällande domarna. En svår smäll för cykelsporten, som redan låg på knä efter alla dopningavslöjanden de senaste åren. Men samtidigt ett steg framåt för dopningsjägarna. Så gott som samtliga cyklister fälldes för att ha använt CERA, en ny form av bloddopning som cyklisterna inte trodde kunde hittas. I år har jakten intensifierats ytterligare. Samtliga ryttare fick i lördags, när touren inleddes, lämna två blodprov. Under de 21 etapperna kommer 500 tester att göras, mer än dubbelt så många som i fjol. Både toppåkare och såna som tidigare har dragit till sig dopningpolisens misstankar kommer att testas. Dessutom har det biologiska passet nu börjat komma igång på allvar. 800 åkare har lämnat både blod- och urinprov som senare tester kan jämföras med.
– Jakten har blivit en industri. Samarbetet mellan de olika myndigheterna har också blivit bättre, säger Marcus Ljungqvist.
Ingen ska känna sig säker I fjol brast samarbetet mellan det internationella cykelförbundet och den franska anti-dopning polisen. Men under vintern reddes de interna striderna ut, och parterna gör nu allt för att sätta fast fuskarna – ingen som har dopat sig ska känna sig säker.
Ljungqvist har en idé om hur dopningsarbetet hade kunnat underlättas ytterligare.
– Det bästa hade ju varit om alla läkemedel som hamnar på dopningslistan hade fått ett spårämne tillsatt, så att det lätt skulle kunna gå att se om någon dopat sig. Det görs fler tester i dag, men samtidigt dyker det ju upp nya preparat hela tiden. Med spårmedel så hade det problemet varit borta. Men det är klart, alla förstår ju att det är en miljonindustri för läkemedelsföretagen. De har tjänat stora pengar på att idrottarna proppar i sig dopningspreparat, säger han.
Cykel är den sport som drabbats hårdast av fusk, men är också den idrott som jobbat mest mot det. Ändå har sportens status smutsats ner av alla positiva test och det är inte alla som vill prata om det.
När Sportbladet ringer upp Eurosports populäre cykelkommentator Roberto Vacchi suckar han bara.
– Jag vill inte prata om dopning, det har inte varit ett positivt fall inom cykelsporten på jag vet inte hur länge.
Men det är just det artikeln ska handla om?
– Äh, skriv om någon skidåkare eller friidrottare i stället. Jag orkar inte snacka.
Marcus Ljungqvist är mer pratglad.
– Cykel har fått en stämpel som en sport full av fuskare. Nu är vi på rätt väg, men det är upp till oss att göra resultat och samtidigt hålla oss rena.

Aftonbladet Sport
Publicerad: 2009-07-19
Henrik Lundgren